jul
Dagar till jul: 11
Dagar till jul: 11
  • Nordens största tidningsvaruhus
  • Alltid till kampanjpris
  • Alltid automatiskt avslut
Mellan raderna

Glad Påsk

lördag 15 april, 2017 @ 07:00
0
De flesta av oss nuförtiden nöjer oss med att umgås med nära och kära, äta härlig påskmat, gömma färgglada påskägg och ge bort fina påskpresenter utan att kanske egentligen veta var firandet kommer ifrån.

Så varför firar vi påsk egentligen?

Som så många av våra andra högtider så härstammar påsken från kristendomen och påsken är den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas till minne av Jesu Kristi lidande, död och uppståndelse. Den kristna påsken är till sin natur, både genom händelser och tidpunkten när den infaller, kopplad till den judiska påsken, vilken firas till minne av Bibelns berättelser om judarnas uttåg ur Egypten efter år av slaveri. Högtidens svenska namn kommer också från dess hebreiska namn pesach, vilket betyder "passera" eller "gå förbi" och tydligast pekar på den judiska innebörden av högtiden.

Gemensamma regler inom kristendomen för att bestämma vilken kalenderdag påskdagen infaller på anses av tradition ha uppstått vid det första konciliet i Nicaea år 325. Regeln säger att påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som infaller på eller efter 21 mars. I Sverige har samma regler använts för att bestämma när påsken infaller sedan 1844.

På senare tid har påskhögtiden för gemene man förlorat mycket av sitt religiösa innehåll och blivit en sekulariserad familjehögtid där gammal folktro, fornnordiska traditioner och kristna traditioner blandas.

Påskkärringar

Det är osäkert när påsktraditionen att barn klär ut sig till påskkärringar tog sin början i Sverige, men seden var spridd i västsvenska städer vid mitten av 1800-talet. I vissa delar av Sverige går barnen runt bland bostadshusen i kvarteret, ringer på, önskar glad påsk och överlämnar små tecknade påskkort eller påskbrev som de själva ritat. Som tack bjuds de vanligen på påskgodis, småpengar eller någon annan liten påskpresent.

I andra delar av Sverige, som t ex Dalsland, kastar man påskbrev. Dvs påskkärringarna smyger fram till vänner, grannar och släktingars hus och öppnar dörren skriker Glad Påsk och kastar in ett påskbrev som innehåller godis och kanske en påskkaka, Sedan gäller det att snabbt springa iväg så man inte blir fångad. Den som är hemma ska jaga påskkärringen. I Västsverige är påskafton den vanligaste dagen att kasta påskbrev eller gå påskkärring, medan det i övriga landet snarare är skärtorsdag.

Påskgodis

Påsken är kanske mer än någon annan högtid förknippad just med godis. Det säljs mycket godis i Sverige kring påsk, en del av det hamnar i påskägg av papp eller plast och en del lämnas till påskkärringarna.

Att godis är gott tycker ju alla men varför inte ge bort en mer spännande påskpresent i påskägget i år!
På Tidningskungen har vi massor av fina påskpresenter att fynda bland och ett tips från oss är att skriva ut ett gratulationskort från sajten att gömma i påskägget.

Glad påsk önskar vi på Tidningskungen!

Glad påsk önskar Tidningskungen

Gilla inlägget på Facebook

Alla hjärtans dag

tisdag 14 februari, 2017 @ 07:00
0
Alla hjärtans dag (eller Valentine’s Day på engelska); den mest älskade dagen av nyförälskade och den mest hatade av singlarna. Oavsett vilken kategori du tillhör tänkte vi att det kan vara kul att veta varför vi egentligen firar kärlekens dag.

Alla hjärtans dag firas den 14 februari varje år och är en hyllning till kärlek och romantik. Det florerar en del olika versioner på internet om hur det egentligen började men det sägs att allt startade med St. Valentine. St. Valentine var en kristen romare som dog martyrdöden den 14 februari år 269 e.Kr och efterlämnade ett avskedsbrev till sin älskade signerat "Din Valentin". Det skulle i så fall vara det första valentinbrevet och sedan den tiden har 14 februari varit vigt åt kärleken. Romantiskt, eller hur?

Från början firades dagen i engelskspråkiga länder, men som med liknade firanden har den även fått stort genomslag här i Sverige. Det vanligaste är att man ger sin älskade blommor eller choklad tillsammans med ett romantiskt, handskrivet kort.

Vi uppmanar dig att fira dagen genom att sprida kärlek och vänskap till ALLA. Om det är till din partner, livslånga vän eller till en familjemedlem, gör något fint för dem idag. Kärlek kan man aldrig få för mycket av <3

PS; Behöver du tips om vad du spontant kan ge bort på själva dagen? Varför inte ge bort en tidningsprenumeration? Presenten som kvarstår när rosorna vissnat. Ta en titt på vårt stora utbud här.

heart

Gilla inlägget på Facebook

Tjugondag Knut - Nu slänger vi ut julen!

fredag 13 januari, 2017 @ 13:00
0
Nu är det dags att packa in julgranspynten och låsa in tomten till nästa jul. Tack och bock för denna gång!

Så vad har Knut med dagen att göra egentligen?
Tjugondedag jul eller tjugondag Knut är i Sverige, Finland samt (delar av) Norge en dag som infaller den 13 januari, tjugo dagar efter jul, och firas som slutet på julhögtiden. Dagen fick Knuts namn till minne av helgonförklarade Knut Lavard (kanske också påverkat av en minnesdag för Knut den helige), och kallas också Knutdagen (eller Knutsdagen). Knut har därför namnsdag denna dag.

Talesätt kopplade till tjugondag Knut finns i lite olika varianter: "tjugondag Knut körs julen ut", "tjugondag Knut kastas granen ut" är två moderna exempel, och "Knut driver julen ut" ett äldre.

Knut Lavard hette en dansk prins som den 7 januari 1131 blev mördad, sannolikt av sin kusin och rival Magnus Nilsson (som var vald till svensk kung i Västergötland). Knut blev senare helgonförklarad, och i spåren av detta dök de så kallade Knutsgillena upp. Som brukligt var fick Knut också som katolskt helgon en egen dag; hans dödsdag, som råkade vara dagen efter trettondedagen, blev till Knuts dag i almanackan. Vid denna tid avslutades julen på trettondedag jul, vilket den fortfarande gör i andra länder, och Knutsdagen var alltså länge första vardagen efter jul. Som kungligt helgon tillhörde Knut under medeltiden tillsammans med Sankt Olof i Norge och Sankt Erik i Sverige de populäraste helgonen i Norden.

Knutsdagen inföll den 7 januari i svenska almanackor ända fram till 1600-talet, då Knut tillsammans med julens avslutande flyttades fram en knapp vecka till sin nuvarande plats på den 13 januari, (tjugo dagar efter jul, räknat från juldagen). Det gamla talesättet "Knut driver julen ut" följde också med.

Hos oss hittar du alltid massa härligt allmänbildade tidningar att fylla på kunskaperna med.

Källa: Wikipedia
Bild: artdepartmentgallery.com

Santa

Gilla inlägget på Facebook

Julklappens historia

torsdag 22 december, 2016 @ 11:28
0
Får du som vi en sån där mysfeeling när du får en efterlängtad julklapp? Självklart får du det – men har du någonsin tänkt på hur det kommer sig att vi ger varandra gåvor på julen? Nedan följer en liten historielektion som förhoppningsvis reder ut begreppet ”Julklapp”.

På 1700-talet började bättre bemedlat folk att ge varandra presenter i juletid. Man hade länge gett varandra nyårsgåvor, kanske redan så tidigt som på medeltiden, men nu blev det istället populärt att ge varandra julgåvor.

Seden att ge bort julklappar började som ett skämt, som innebar att ungdomarna bankade, eller klappade, hårt på dörren för att sedan kasta in en skämtgåva (därav ordet julklapp). Skämtgåvan kunde till exempel vara ett vedträ med en elak hälsning på en lapp, och det är dessa hälsningslappar som är föregångaren till dagens julklappsrim. Med tiden började man ge varandra riktiga presenter till jul, och ofta delades dessa ut av en julbock.

Julbocken ersattes av jultomten i slutet av 1800-talet, antagligen på grund av att det var trevligare med en snäll, givmild och helgonförklarad man, än en läskig julbock.

Julklapparna var ofta hemmagjorda, och det var först på 1940-talet som vanligt folk fick råd att köpa presenter i affären. Det var också nu som barnen började skriva önskelistor över leksaker de önskade sig till jul, och hade de varit riktigt snälla under året som gått kanske de fick vad de önskade sig. Givmildheten har länge varit stor under julen, och högtiden blev snabbt den mest omtyckta, av både vuxna och barn.

Det är många som tycker om att slå in julklapparna extra fint. Det finns hel uppsjö av olika presentpapper, snören, etiketter och band som ger julklapparna en vacker inslagning. Julklapparna delas ut på julafton i Sverige. I många familjer har man som tradition att dela julklappar efter Kalle Anka på tv:n, och i många barnfamiljer är det jultomten som kommer med klapparna i en säck på ryggen.

Förhoppningsvis kan du nu briljera på julafton inför släktingarna med julklappens historia, och vill du veta mer om historia i allmänhet hittar du en uppsjö av faktaspäckade tidningar hos oss!

Julklapp

Gilla inlägget på Facebook

Nyårsmiddag med japansk twist!

torsdag 22 december, 2016 @ 09:45
0
Efter alla julklappar och julmat är det dags att ta farväl av 2016 och säga hej och välkommen till 2017!

Vi på Tidningskungen tycker att alla ska fira in det nya året med pompa och ståt, så vi bjuder här på ett härligt alternativt nyårsrecept på den klassiska hummern men med en japansk twist.

Den här lyxiga skaldjurssalladen med sesamkrutonger och wasabimajonäs som är en perfekt start på nyårsfesten. Avokadon och silverlöken samt den Japaninspirerade wasabimajonäsen med hummer och räkor ger en svårglömd smakupplevelse.

Skaldjursallad med sesamkrutonger och wasabimajonnäs | Portioner: 4

Marinad
1 msk riven ingefära
1/2 msk limesaft
1 msk japansk soja
1 tsk flytande honung
2 msk olja

Hummer
2 kokta humrar (eller 60 oskalade räkor)
Majonnäs
1 dl majonnäs
1 msk wasabipasta
salt

Krutonger
2 skivor surdegsbröd
2 msk olja
2 msk svarta sesamfrön

Sallad
1/2 gurka
1/2 silverlök
2 avokado
65 g mâchesallad

Så här gör du
1. Marinad: Skala och riv ingefäran. Blanda med limesaft, soja, honung och olja
2. Hummer: Skala humrarna eller räkorna (dela humrarna i bitar) och lägg i marinaden.
3. Majonnäs: Blanda majonnäsen med wasabi och smaksätt med salt.
4. Krutonger: Bryt eller skär brödet i bitar, stek det krispigt i oljan. Krydda med sesamfrö och salt.
5. Sallad: Skala och dela gurkan på längden. Skrapa ur kärnhuset med en sked och skär sedan gurkan i bitar. Skala och skiva löken tunt. Dela, kärna ur och gröp ur avokadon, skär den i klyftor.
6. Lägg salladen på tallrikar och strö över grönsakerna. Lägg på skaldjuren och ringla över marinaden. Strö på krutongerna och servera med majonnäsen.

Fler inspirerande recept på nyårsmat kan du läsa om i våra tidningar med mat och ädla drycker som tema.

Receptet är hämtat från ica.se

Skaldjursallad med sesamkrutonger och wasabimajonn

Gilla inlägget på Facebook

Dämpa sötsuget med enkla tips!

fredag 26 augusti, 2016 @ 14:46
0
Efter en sommar fylld av glass i stora lass och kanske ett och annat glas rosévin är det dags för kroppen att hitta den där hälsosamma balansen igen som gör att vi mår på topp. Trots att sötsaker är väldigt gott så är det inte särskilt bra att mata kroppen med allt för mycket socker. Med inspiration från senaste numret av tidningen ToppHälsa (2016#9) följer här nedan ett par enkla knep som bland annat gör det enklare att bli av med sötsuget. Dessa gröna växter har dessutom mängder av läkande egenskaper som kan hjälpa dig att både lindra din PMS och motverka hosta och nedstämdhet.

Brännässla – dämpar sötsuget och innehåller massor av vitaminer som är bra för immunförsvaret! Gör en god soppa eller mixa ner i morgonjuicen.

Citronmeliss – Boostar ditt humör och minskar stress! Har länge använts mot nedstämdhet.

Daggkåpa – Lindrar PMS, har en milt hormonreglerande effekt. Drick som te!

Hallon – Kan motverka hosta och halsont! Testa att mixa med lite vatten och gurgla.

Rosmarin – Växten sägs verka lugnande och smärtstillande. Doften ska förbättra koncentrationsförmågan och rosmarinolja kan smörjas in på muskelskador.

Brännässla
Gilla inlägget på Facebook